2012-04-22

nyckelpigor, puri-bröd och användandet av "tigetag"


Söndag och internetcafé igen. Denna gång i lila punjabi och mittbena, bara för att jag och Elin ville solbleka håret i mitten också. Vi har precis varit på gudstjänst i den nepalesiska kyrkan. Jag predikade utifrån bibelorden ”ni ska göra gärningar som jag och ännu större” (Joh 14:12) och ”om ni bara har tro som ett senapskorn kan n flytta berg” (Matt 17:20). Lite om vad för gärningar Jesus kan ha menat: gå på vatten? Och om vilka berg vi ska flytta: berg i naturen eller andra berg? Min andra predikan i livet och den första var ju bara inför klassen. Spännande! Inte för att det var så satsigt idag heller. Nepalesiska kyrkan består av kanske ett tjugotal människor som sitter på golvet i ett enkelt rum.  Så jag satt med benen i kors framför dem, i lila punjabi och mittbena, med en tolk som tolkade från min engelska till nepalesiska.

Den här veckan har varit lite annorlunda. Vi har varit och besökt olika byar med en man som heter Anil. Han brukar gå runt i olika små byar som inte har fått höra om Jesus än och berätta. I måndags mötte vi upp honom och tog en taxi tillsammans i över tre timmar till byarna vi skulle besöka. När vi kom fram hittade Anil genast en familj vi kunde bo oss. Efter att ha blivit bjudna på mat lade vi oss på golvet i våra sovsäckar med stenhårda kuddar och en TV som aldrig riktigt stängdes av, i alla fall inte innan jag somnade. 

Trots allt sov jag hur bra som helst och vaknade nästa morgon av att en mugg med chai sträcktes fram mot mig innan klockan ens var sju. Iniden alltså! Efter att yrvakna ha druckit chai sov vi någon timme till innan frukost. Resten av dagen var ganska seg. Vi gick en kort vandring med många stopp till nästa by. Sen hände inte så mycket mer. Anil lade sig och vilade. Vi försökte leka med barnen på egen hand och hade inte ätit sedan frukost. Jag hade dessutom jätteont magen! Framåt kvällen blev jag riktigt magsjuk. Vi fick bo i en stuga en bit bort istället för hos familjen så jag kunde få en skön säng och riktig toalett.

Nästa dag var så mycket bättre! Tack Gud var jag bra i magen igen. Solen sken och vi gick tillbaka till den första byn för att sova hos samma familj som första natten. Vi gick en promenad upp till några andra byar och hälsade på. Hela eftermiddagen och kvällen lekte vi sen och spelade fotboll med barnen i solen. Så otroligt fina barn!

Dagen efter packade ihop och åkte en lång taxiresa hem till vår guide Anil. Vi gick en promenad i kvällssolen och bjöds på kyckling som var det godaste jag ätit på länge.

Så vaknade vi upp till fredag och det var dags att åka hem. Men först lärde vi oss att baka puri-bröd som vi fick till frukost och kollade i Anils fotoalbum. Hemma i Naddi duschade vi för första gången på fem dagar. Var nästan värt att vänta så länge, så skönt var det. 

Förresten, angående titeln, vi har lärt oss ett väldigt bra hindi-ord den här veckan! När indierna vill säga okej säger de ”ticke” och vickar på huvudet liksom i sidled (tippa huvudet åt antingen höger eller vänster två gånger så har du det). Man behöver inte ens säga ”ticke” utan kan också bara vicka på huvudet som svar. I början var detta mycket förvirrande, vi frågande något och fick en konstig huvudvickning till svar och trodde först att det betydde ”nej” eller i alla fall att personen var onöjd. Den här veckan har vi i alla fall lärt oss en utveckling av ”ticke” nämligen.. trumvirvel.. ”TIGETAG”! Egentligen säger man nog mer ”tigtag” men om man vill kan man uttala det riktigt danskt och fint. Och det vill man! Om ”ticke” betyder ”okej” så betyder ”tigetag” ”jätteokej” eller något liknade. Väldigt användbart i alla sammanhang.  

Nej, det var allt från mig. Hörs om en vecka igen!

kramar

3 kommentarer:

  1. Härliga bilder :)
    Tråkigt att du blev magsjuk, skönt att det gick över sen!

    SvaraRadera
  2. vad dricker nyckelpigor

    SvaraRadera