2012-03-25

landet där de heliga korna äter sopor


Söndag och internetcafé igen. Den här veckan har jag varit lite smart och skrivit nästan hela veckans inlägg en dag i förväg. Skönt faktiskt. Blir nog min nya trend. Har precis skypat i över en timme med min allra finaste Emelie. Känns bra i magen bara att höra hennes skånska stämma.

Tiden börjar verkligen flyga fram här. Plötsligt har det gått en vecka till. Plötsligt är det lite mer än en månad sedan vi åkte, bleka och förväntansfulla från Landvetter Flygplats.

Vi kommer nog aldrig få ett schema som ser likadant ut varje vecka, men det har slutat att göra något. Nu när vi har fått mer kontakter kan vi lätt klara oss själva, hälsa på byar och gå på english conversations.Vi har liksom vänner överallt. Allt från killen som har en biograf där han visar bränd film, till frukthandlaren i Naddi med brännmärken i ansiktet, till slumbarnen, till tibetan-munkarna vi pratat med flera gånger, till taxichaufförerna vi får specialpris av och affärsägare som bjuder på chai. Den här veckan har vi fått värma mat senare på basen eftersom vi missat middagen varje kväll.  Bara det liksom. Stessigt liv.

Igår satt jag en stund på balkongen, helt själv för första gången på länge. Allt snurrade, snurrade och det tog en bra stund innan jag landade. Hann ifatt mig själv litegrand.

Förutom att hälsa på i byar och dricka chai, ha studietid och prata med tibetaner i McLeodganj och indier i Dharamsala på english conversations har vi varit i slummen två gånger. Älskar att vara i slummen! Krama barnen, måla naglar och försöka kommunicera på en blandning mellan hindi och engelska. Bli smutsig av sandig mark och lika sandiga fötter och händer som klättrar runt på en.

I onsdags var vi och hälsade på teamet som jobbar med alla McLeodganj turister som främst västerlänningar som söker inom buddismen. Vi blev bjudna på kladdkaka och svensk kaffe (alltså, wow!), fick utforska McLedodganj och även höra mer om deras arbete. Så spännande! McLeodganj är en sådan starkt andlig plats. Den stora tibetanbuddistiska ledaren Dalai Lamas tempel är där och staden kryllar av tibetanbuddistiska munkar och andliga sökare, som vi brukar kalla hippies för att de ser ut just så.

Vi bor verkligen på en speciell plats. Byn Naddi där vi bor är starkt hinduistisk med tempel utspridda överallt och gudabilder på alla bilar och i affärer och hem. En halvtimmes gångväg från oss ligger McLeodganj med sin starka tibetanbuddistiska prägel. Alla tror på något, eller söker något. En verklig konstrast mot vetenskaps och förnufts-Sverige.

Ikväll ska vi hem till en tjej som vi träffade på english conversation  i Dharamsala och äta middag. Ännu en av alla dessa nya vänner! Är egentligen rätt trött efter en intensiv vecka, men blir nog bra ändå.

Hörs om en vecka!

kärlek

2012-03-18

papaya och senapsblommor

Sitter på internetcafé igen efter en väldigt bra vecka. Gud har lett oss på ett sådant påtagligt sätt och vi har fått skapa relationer med människor.

Våran nya grej är English Conversations. Två dagar har vi varit i McLeodganj och pratat engelska med flyktingar från Tibet i Kina. De går på en speciell skola och varje eftermiddag sitter de och pratar med frivilliga för att öva engelska.  Andra gången vi var där, i fredags, pratade jag men en som var väldigt bra på engelska och fick berätta en del om min tro för honom som var tibetanbuddist. 

I onsdags besökte vi byn Satoberry i närheten av där vi bor för att prata med folk. Vi bjudna på chai av en familj. (Älskar att man bara kan råka gå förbi någons hus och bli inbjuden utan anledning!) Vi pratade en del med mannen i familjen och blev erbjudna att komma till hans English Conversation i Dharamsala vilken dag vi ville. Så i fredags var vi på två English Coversations. En på förmiddagen och en på eftermiddagen.

Annars i veckan har vi varit på bröllop och dansat till bollywoodmusik i henna-händer och punjabis till sent in på natten. Bjudit på Alhgrens bilar på Nepalesiska cellgruppen och jag undervisade och det kändes så väldigt bra.Vi har köpt fler tyger i Dharamsalas alla tygstånd och ätit mer superstark mat. Vejat för heliga kor och försökt bli av med äckliga, vilda hundar som förföljer oss. Blivit bruna av solen i ansiket. Njutit av att allt är så billigt. Byggt på benmusklerna lite mer i alla otaliga backar. Spelat kort i vår säng och haft det allmänt fint.

Hörs om en vecka igen!

Indisk kärlek 

2012-03-11

"varje kväll går jag på mitt fält"



Hej. Söndag och internetcafé igen. Varför bloggar jag alltid sist, när jag håller på att dö av hunger och är allmänt osugen på att skriva? Men har beställt pommes i alla fall. Fast nu kom Lisa och sade att det tog en halvtimme för Pontus att få sina. Orkar inte! Nej, skärp mig nu.

Veckan har varit bra, trots lite förkylning på slutet. Lisa och Elin har varit lite småsjuka så jag har vaknat varje dag efter en skälvande sväljning insett att jag inte har ont i halsen idag heller. Fram till på torsdag, min födelsedag. Fast sådana petitesser som halsont kan faktiskt försvinna bort ganska bra i födelsedagsskimret. 21 år i staden liksom. Med indisk färgfestival, svenskt kaffe och bästa team-kompisarna som sjöng och kom med paket. Nästan perfekt, som Winnerbäck sjöng.

I onsdags fick vi äntligen komma till slumområdet, TheCamp. En yta täckt av tältbostäder, hundar, lera och barn. Men på något sätt kopplades leran bort när jag såg in i barnens bruna ögon. Målade naglar, försökte få till flätor i övertoviga hår, skrattade, dansade, lyfte upp, snurrade runt.

Ah, äntligen pommes! Vad ska jag mer skriva? Igår fick jag henna målat i handflator för första gången mitt liv. Det är fem olika bröllop i byn i veckan och dagen innan bröllopscermonin samlas alla kvinnor och målar henna tillsammans istället för möhippa. Mysigt. Får visa bilder på mina händer nästa vecka.

Annat vi gjort i veckan är att slippa passa barn, snackat med sömmerskor, lärt oss "varje kväll går jag på mitt fält" på hindi, ätit turkisk peppar och så.

Nej, nu ska vi gå.

Ses om en vecka kompisar!


2012-03-04

Bollywood


Bollywood-film alltså.. Såg min första någonsin, 3 idiots, i veckan med våra nya indienvänner. Den här dusch-dansen var den bästa. Men samtidigt som filmen var utflippat på många vis hade den också ett djupare budskap: pressen på Indiens universitet. Sevärd!

hej från andra sidan jorden


Hej kära bloggen. Sitter på internetcafé igen. Denna gången i en av mina punjabis som äntligen blivit klara. En helgul. Första gången någonsin jag klär mig i helgult från topp till tå. Gula, superstora alladin-byxor, gul tunika med paljetter och gul sjal. Speciell känsla.

Internetcafét är ganska segt sådär som internetcaféer brukar. Blir helt trött i huvudet och stressad av sådant, men ska försöka skriva något läsvärt ändå.

Veckan har varit bra! Solen har äntligen kommit. De kroppsdelar som tittar fram ur punjabin har börjat sin resa mot brunt. På förmiddagarna har vi två och två antingen passat barn eller haft studietid, det vill säga solat och läst på taket. Måste säga att studietid slår att passa två skrikiga barn som aldrig varit ifrån sina föräldrar förut.

På eftermiddagarna har vi gjort lite olika saker. Hängt med tiggarna på gatan, undervisat på en Nepalesisk cellgrupp, bett för en barnby och Dalai Lamas tempel. Och en kväll tittade vi på bästa Bollywood-filmen med våra nyfunna indiska vänner.

Igår var vi helt lediga. Efter sovmorgon och frukost i solen åkte vi in till Dharamsala. Testade spännande mat, kollade på miljoner tyger och vejade för heliga kor.

Allt är bra, jag trivs med min indienfamilj och njuter för fullt.

Ta hand om er så hörs vi om en vecka igen!

(vill ni förresten kolla in Lisas indienblogg klickar ni här)