let's get rich and buy everybody nice sweaters and teach them how to dance

 Efter Sävsjöutflykten åkte vi tillbaka till korna och stugan utan adress.

 Johanna var nära att krypa in i hagen men hejdade sig i sista stund.

 Vi kom på att även vi behövde äta och fixade ihop en klassisk tacomiddag.

 När vi ätit klart gick vi in i köket och bryggde kaffe och hämtade choklad.

 Vi plockade fram brickorna från Rebeckas nyfyndade secondhandalfapet för en krona och spelade go.

Jag förlorade stort! Fick till och med minuspoäng vissa omgångar. Tröstade mig med att spela wordfeud mot mamma, då vinner jag alltid.

Som fotografen missar man ofta att komma med på bild. Stina lånade kameran och fick med nästan hela mitt ansikte i en härlig min. Alltid något.

 Vi dammade av ett gammalt bevingat uttryck.

 Vår favoritsysselsätning.

Sen blev det dans till mobilmusik både i och utanför huset, film, te och till sist ovan nämnda favoritsak. 

när jag höll dig höll jag hela världen med

Nästa morgon åkte vi in till Sävsjö för att möta upp Lovisa vid järnvägsstationen.

Vi bestämde oss för att spana i Sävsjö en stund. 

Det bästa vi hittade var en second hand där de sålde ut alla kläder för tio kronor styck! Vi stormade butiken och provade cirka allt. Jag fyndade Levis-jeans, blommig blus och sportshorts. 

 <3<3

När vi utforskat klart köpte vi med oss plastskedar och halvlitersglasspaket i spännande smaker och satte oss i gräset vid en slottsruin.

Solen värmde, vi pratade om politik och gjorde ett test för att se om vi var HSP (highly sensitive person) med hur många frågor som helst. Till sist kom vi fram till att jag och Stina var det men inte Lovisa, Johanna och Rebecka, om jag minns rätt. 

det var evigheter sen någonting brann, i alla fall nära mig

I början av förra veckan skulle några av mina bästa Götabrovänner vara i Rebeckas stuga i smålandskogen. Eftersom jag jobbat ungefär jämt den här sommaren tog jag ledigt en dag och åkte till dem. Man började känna förhöstens vemodiga kyla i luften, men vi satt i trädgården ändå. Rebecka hade fått med sig utgången korv från sitt Ica-jobb så vi stekte ihop en korvbuffé. 

Efter en stund anslöt sig Johanna.

Vi satt kvar ute en stund till och pratade om dumpster diving, vad vi gjort i sommar och sådant.

Kvällen avslutades med mys i soffan och bäst av allt: nakendopp i den silkeslena sjön. Optimal frihetskänsla. 

you might be a little bit bruised

Förra torsdags var jag ledig. Eftersom jag skulle hämta upp min kära kånken som fått dragkedjan bytt åkte jag in till Malmö. Åkte förbi de busshållplatser jag passerat dag efter dag under mina gymnasieår. Och det kändes bara så längesen jag var Marlene med den prickiga väskan full med danskläder på väg till skolan lyssnandes på Lars Winnerbäck och annat jag inte minns på en liten rosa mp3spelare utan skärm. 

Efter att ha återfått väskan beställde jag sushi och satte på en uteservering vid en bakgata. Lyssnade på podcast, skrev dagbok, hämtade mer efter-maten-kaffe. Sen gick jag runt i stan, hittade nya kvarter med småbutiker och hus överväxta med murgröna. Ibland får jag ångest och känner mig instängd av att vara ensam på stan, ibland och i små doser är det det bästa, hemligaste jag vet. 

När klockan slagit halv fem mötte jag upp Emelie i Lund. Vi åt först falafel under ett träd i Botaniska och avslutade med lattar på gamla klassiska Espresso House. Jag drack min favorit med vaniljsmak. 

Den här torsdagen har jag jobbat, men bara till 12. När jag cyklade hem på mammas blå monark med så låg sadel att jag måste stå på tramporna när det är brantare än inte brant alls, lyssnade jag på Athena Farrokhzads sommarprat. Efter det har jag funderat över hur man ska få in spännvidden mellan rasimsmen, kvinnorförtrycket i denna värld och att jag borde klippa naglarna, vad alla andra gör på sociala medier, om jag får äta upp mammas och pappas valnötsglass. Förstår ni? Hur det stora och lilla kan få rymmas. Hur kan jag leva äkta på något vis, vem och vad ska få min energi och tid. Varje dag ber jag Jesus, Jesus, hjälp mig att leva, hjälp mig hur jag ska leva. 

allt du har väntat på krymper på nära håll

Sista dagen på värmeböljan var både jag och syster lediga från jobbet och åkte till Malmö. 

Vi gick runt i lite olika affärer för att till sist landa på Naturkompaniet där Annie köpte en kånken! Så spännande! Vi provade cirka alla färger framför spegeln innan hon bestämde sig för en mörkgrå jättefin som passar till allt och är svår att tröttna på. Det är ju trots allt en livsinvestering.

Sen köpte vi med oss frappé och jordgubbar och satte oss i Slottsskogen.

Annie fotade med sin polaroidkamera.

 Och så låg vi och tittade upp i lövverket och pratade och skrattade åt allt eftersom vi var så trötta.

Fin dag!