2013-11-14

jag skrev mitt namn i vattnet, så du vet var jag finns



Fyra bilder från när hösten var som vackrast. Nu blir det mörkt för tidigt och varannan dag är det klart men iskallt och blåsigt och varannan dag ösregnar det. En natt haglade det till och med, så mycket att ett billarm gick igång nere på gatan. Jag kröp ännu djupare ned i sängen i ett tillstånd mellan sömn och vakenhet.

Men jag överlever väl ändå. Tänder all min mysbelysning och mina stearinljus och tar på raggsockarna jag fått av mamma. Dricker te med mjölk och honung i min stora, röda mugg. Sådant jag egentligen gör året om, men kanske passar det sig bättre med regnsmatter och mörker utanför.

Imorgon åker jag hem. Känner längtan i hela kroppen nu. Den växte från att jag räknade att det var åtta veckor sedan sist enligt bladen i min bruna skinnkalender. Tänk så fint med mamma och pappakramar, skåneluft, hemmahus och allt det där!

Nu ska jag och Emma göra klassiska höstmörkerkuren: film och socker. Denna gång i form av musikalen rock of ages och glasstårta med hemmagjord chokladsås. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar