Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara en ekande brons en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheter och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg men saknar kärleken, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit. Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner ingen glädje med orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
(1 kor 13:1-7)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar