2012-02-26

att bo på ett risfält

Hej kompisar! Sitter pa internetcafe nu for forsta gangen sen vi kom hit. Dricker Mirinda som ar typ som Fanta och har pa mig en av mina standaroutfits. Har inte med mig sa mycket klader sa i vantan pa att vara punjabis (traditionella klader) ska blir fardigsydda blir det nastan samma klader varje dag. Men det gor ingenting.

Det har hant sa mycket sedan sist. Den vecka som gatt sen jag skrev senast kanns som en evighet. I mandags tog vi i alla fall flyget fran Landvetter i Goteborg. Akte forst till Istanbul och sen vidare till New Dheli i ett plan med varsin egen skarm dar man kunde kolla pa film och sa. Vi kom fram till New Dheli tisdag morgon och tog oss till ett hotell. Sov nagra timmar, tog ut pengar och at. Klockan sex pa kvallen gick bussen som skulle ta oss upp till Dharamsala. I tolv timmar akte vi pa en skumpande, skallrande buss. Forst i galen stadstrafik och sen pa smala vagar upp for berget. Vi stannade nagon gang pa vagen och at kyckling i stark sas och brod. Klockan sju pa morgonen kom vi fram till den lilla bergsbyn Naddi nara staden Dharamsala som ligger pa cirka tva tusen meters hojd.

Jag, Elin och Lisa bor i ett rum i ett hus i utkanten av ett risfalt. Pontus bor i ett rum i ett hus kankse tio meter fran varat. Basen dar vi ater mat tre ganger om dagen och jobbar ligger tio minuters promenad bort. Pa ena sidan tornar Himalayas snotackta berg upp sig och pa andra sidan ser man djupt ned i dalen. Pa gatorna gar det runt heliga kor och aven apor i stan. Kvinnorna i punjabis i alla mojliga farger och man turban halsar oss "namaste" med prickar i pannorna. Husen i byn dar vi bor ar pastelliga och fina. Vi ater mest ris med stark lins och bongrytor till. Och dricker sott, sott chai (te) med mycket mjolk i.

Forsta dagen nar vi kom vilade vi upp oss efter resan. Andra dagen var vi i Dharamsala och kopte tyg till punjabis som vi ska fa uppsydda till oss. I fredags och lordags passade vi barn och hjalpte till praktiskt pa basen och idag har vi varit i kyrkan och nu sitter vi har.

Allt kanns bra och jag trivs. Med Indien, mitt fina team och alla pa basen. Langtar tills vi ska fa se mer av projekten de gor bara. Sarskilt att fa komma till barnen i slummen.

Nu ar klockan halv sju och vi tankte hitta nagot stalle att ata pa och dricka forsta latten pa lange.

Hoppas allt ar bra dar hemma!

Kramar
/ Marlene

2012-02-19

inuti är du fjärderlätt och vit


Hej. Jag sitter på golvet i mitt rum. Mitt hemma-rum. Datorn surrar störande mycket och jag har svag huvudvärk och känner mig sådär stressad som bara teknik gör mig. När man försöker fixa något som bara inte vill funka. Men ingenting allvarligt, bara en grej i photoshop som jag inte får till.

Helgen har varit skön. Har hämtat massor med ni kraft i min säng, min kyrka, bästa vänners och föräldrars kramar. Laddat upp, redo att åka ut. En backpacker-ryggsäck står fullproppad med 20 kilos diverse nödvändiga saker på mitt golv. Och så ska jag ha min fjällräven-ryggsäck som handbagage, så den får jag väl ha på magen. Kommer se helt knasig ut.

Imorgon åker vi verkligen! Till Indien, kryddornas och färgernas land som jag så länge drömt om att besöka. Jag känner mig förväntansfull, glad och pirrig. Inte så värst nervös. Om något går fel är vi ju ändå fyra stycken.

Vi åker från flygplatsen Landvetter i Göteborg. Det blir liksom lite mitt i eftersom Pontus är från Tjörn, Lisa och Elin från Örebro och jag från Lund. Så ska ta tåget 06.20 imorgon för att hinna ordentligt i tid.

En sak jag kan säga är förresten att allt man skriver på Internet går igenom någon slags filter. Jag får alltså inte skriva ord som Jesus, Gud och mission eftersom sådant inte är riktigt tillåtet där. Om jag formulerar mig konstigt på bloggen vet ni varför!

Nej, nu ska jag försöka sova nu.

Ses om tre månader, Sverige!

Psalm 121


Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp? Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord. Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg. Han sover aldrig, han vakar ständigt, han som beskyddar Israel. Herren bevarar dig, i hand skugga får du vandra, han går vid din sida. Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten. Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv. Herren skall bevara dig i livets alla skiften, nu och för evigt. 

det finns för mycket sånger om kärlek och för lite sånger om mat


Dagen igår kan ganska bra sammanfattas i två matbilder. Först sov jag länge och gjorde sen en satsig hemma-frukost med två löskokta ägg, mackor, te, oliver och rysk yoghurt med honung i (godaste!). Efteråt blev det packning packning packning i timme efter timme. Ända fram till klockan blev halv sju och det var dags att åka in till Stidentkyrkan. Vi åt semlor med hemmagjort bröd och lärde känna varandra. Mysig kväll! Just nu är jag på väg till kyrkan och mår lite smått illa av att skriva detta på mobilen. Så får nog sluta nu. Sista dagen i Sverige på tre månader idag. Tokigt!

2012-02-17

you are breaking your ground


Antingen kan man gå in för att lära känna sig själv. 

Eller gå in för att lära känna Gud

och komma fram till att det också är det enda sättet 

att lära känna sig själv på. 

[Skrivet på min iphone för 350 dagar sedan]

2012-02-16

the last unicorn is dead


Godmorgon! Sitter i klassrummet i senapsgul kjol och blommig t-shirt. Bilderna är från morgonens personliga andakt. Jag gick en promenad och fotade lite och sen träffade jag på Lovisa på vägen hem.

Blogginlägget under är det då inte jag som skrivit för er som inte förstått det. Lovisa och Johanna passade på när de var på rummet med min dator. Sjukt oväntat när jag gick in på min blogg en snabbis innan mötet! Men jag låter det vara kvar. Ändå roligt ju.

Gårdagens onsdagsmöte var så otroligt bra! Det började med att kvinnan som skjutsade hem mig från  badet kom dit. Sen fortsatte det med en massa bra vittnesbörd, lovsång och Gud var så nära.

Idag är sista hela dagen på Götabro. Men blir inte så mycket party. Mest städning verkar det som. Blir nog bra ändå.

puss

2012-02-15

Mina topp 10 sexiga killar!!

Äntligen kommer den!
Har fått många önskemål om denna lista, så tänkte att det är bäst att jag tar mig i kragen och gör en! Pass på fina läsare, se och njut!
Nummer 1 - Channing Tatum
Självklar etta för mig. Med sin starka muskulösa kropp, breda axlar, välformade bröst och balanserad mage. Ett plus i kanten för honom är hans manlighet, trygghet och militära position.
Nummer 2 - Ashton Kutcher
Pojksexig


Nummer 3 - Brad Pitt
Fight club säger allt

Nummer 4 - Charlie Hunnam
Så manlig, låt den kroppen beskydda mig
Nummer 5 - Heath Ledger 
Romantiker
Nummer 6 - Jake Gyllenhaal
Mysig, och med hår som värmer oss båda
Nummer 7 - Paul Walker
Söt och farlig 
Nummer 8 - Ryan Gosling
Så snygg, skulle också vilja ha brev från honom
Nummer 9 - Ben Affleck
Tänk att få flyga till en öde ö med honom
Nummer 10 - Zac Efron
Sjunga en duett i leran med Zac - ja, tack!
-----------------------------------------------------------


HAHA, har för första gången blivit blogg-rapead! Tar nog bort detta sen, så passa på att njuta av de sexiga pojkarna ett tag till. Nu ska jag snart bege mig till kapellet för att förbereda kvällsmötet som min bönegrupp håller i. Puss!

2012-02-14

jag förstår bara det som är vårt


Dagen inleddes med en promenad i snölandskapet med min nya korta frisyr och Gud som sällskap. På fikat fick vi hjärtbröd och geléhjärtan. Och så har vi haft föreläsning med världens sötaste, mest brinnande amerikanska tant på 70 år. Hon har jobbat med David Wilkerson för er som vet vem det är.

Ikväll ska vi i Indien-teamet hem till Elin och tagga inför resan. Om en vecka är vi ju där, liksom.

               
Hoppas ni får en fin alla hjärtans dag!


"Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit." 
1 Kor 13:3

2012-02-13

vi är inte vad vi presterar

Min allra bästa syster har med en krönika i det senaste numret av den allra bästa tidningen ikon. Så tuff tjej! Vi ni ha mer av henne, läs hennes blogg : tr-days.blogspot.com

Ibland byter hela världen skepnad och blir hårdare än asfalt. Inga leenden är äkta mer. Man kan dricka hur många koppar kaffe som helst utan att det känns bättre och programmen på TV får en att inse att man varken bor i USA eller sjunger fantastiskt. Trots att kärleken ska vara som en orkan hör man bara en stilla bris om man riktigt lyssnar, genom fräsandet av Mat-Tina som steker perfekta lökbitar.

Jag granskar mig själv och ser summan av allt det där jag inte är. Saker jag inte gör, saker jag önskar att jag inte gjorde. Och där och då förvandlas jag till någonting gråblekt och platt som inte har speciellt mycket att tillföra över huvud taget. För alla andra gör det bättre - lever spännande liv tillsammans med sina spännande vänner någonstans där det mesta är snyggt och bra. Där solen alltid skiner och regnet på sin höjd är en uppfriskande dusch en sommarkväll.

Plötsligt smyger den sig på, den där känslan som kan verka så äkta och sann. Man konstaterar att man nog inte riktigt når upp till samma nivå. Kanske Jesu kärlek ekar någonstans i bakhuvudet. Det där som man lärde sig redan i söndagsskolan. Att alla är viktiga: långa och korta, smala och tjocka. Man har hört det förut, vet att man inte kan göra någonting för kärleken ska bli större, vet att man duger. Men ändå sköljer känslan av otillräcklighet över utan att man verkar kunna göra någonting för att förhindra det. Han har sagt att jag är bra som jag är, men räcker det? 

Jag tror att Gud har skapat dig och mig. Med sprudlande kreativitet bestämde han hur du skulle vara. Dina egenskaper. Färgen på dina ögon. Du bär en del av Gud i dig, så är det faktiskt, hur lite det än kan kännas som det ibland. Hans tankar för dig är fler än sandkornen. Bara genom att finnas till är du perfekt, för han som är perfekt bestämde att du skulle vara just så som du är. Och han valde att gå längre än någon kan begära bara för att få vara med dig. Förstår vi egentligen hur stort detta är?

Det är svårt att leva i världen utan att samtidigt försöka leva av den. Det är lätt att tro att man är vad man presterar. Själv har jag försökt hur många gånger som helst. Försökt bära Guds kärlek som en sköld mot omvärlden, inte låta den komma innanför huden. Men ändå faller jag. Måste be Gud tala om för mig att jag har fel, igen. Läsa Bibelns budskap och bestämma mig för att tro på det. Att han älskar mig. Trots att jag inte lyckas vara sådär som jag önskar att jag vore. 

2012-02-12

jag dansar men jag känner ingenting alls


Idag har det varit världens finaste väder. Sol, snö och relativt varmt. Vi har varit på gudstjänst i Kumla och sen gått en skön promenad. Tagit bilder på nya frisyren och så. Och så har vi ätit, suttit och druckit te i solen och sovit en stund. Nej, nu ska vi på kvällsandakt!

puss

du har dina moln, jag kan inte skingra dem kan inte låta dem vara



Yes, här kommer några bilder på håret! Det känns väldigt lätt, fluffigt och fint. Börjar redan vänja mig.