just nu

Aah! Jag och min Götabro-vän Stina bokade precis en resa till Peru 9 april-5 juli!! Vi ska jobba som volontärer med handikappade barn, förskola med mera i ett projekt som några i min församling startat upp. Så galet!

Och ja, nu ska jag packa för imorgon åker jag på en annan resa, nämligen till Teneriffa med familjen över nyår. Inte lika extraordinärt kanske, men ska bli så skönt med sol och vila.

följer dig hem, tar den långa vägen så jag får känna mer av din lukt

Nästan lika viktig som julskinkan är den traditionella mellandagsreashoppingen jag och Annie brukar ha första möjliga dag efter julafton. Alltid i Malmö, alltid på plats utanför Monki när det öppnar. Det jag köper på mellandagsrean blir ofta mina favoritplagg för året, så brukar kunna hantera det bra och inte köpa allt bara för att det är såå billigt. Årets fynd gick i svarta och gråa skalor. Vilken verkligen kan vara bra att kombinera alla kläder jag har i diverse färger och mönster med. Så känner mig nöjd!

Dessutom blev det lunch på China Box och en lång fika när vi var klara. Skönt att få spendera tid med min fantastiska syster. Vi är ju nästan för lika, läser varandras tankar och så.  

tjugofjärde december

Årets julafton var väldigt fin. Vilsam och festlig på samma gång. Efter morgonens traditionella skinkmacka åkte vi till närmsta gamla stenkyrka för morgonbön. Bra start! Sen bytte jag om till årets julaftons-outfit som fick bli en prickig klänning som jag köpte på second hand och sydde om för snart två år sedan. En ask Paradis är såklart bästa julaccessoaren! 

Sen stekte vi köttbullar, dukade, kokade potatis osv i köket med Carolas julskiva på högsta volym tills gästerna kom klockan ett. Det var vår bästisfamilj familjen Mattson och Lisbeth som kom. Mycket bra sällskap! Vi åt en massa julmat samt lekte charader fram till det magiska klockslaget 15.00. 

Efter Kalle gick vi en promenad, kom hem igen och satte oss vid brasan. Äntligen var det dags för paketöppning! Jag fick en massa Aussie-shampon och balsam, en parfym jag önskat mig, krag-halsband från Annie, en pocketbok och anteckningsblock. Och resan till Teneriffa som jag och familjen snart ger oss iväg på!

Resten av kvällen kollade vi på Karl Bertil Johnsson, läste julevangeliet, åt ris á la malta och spelade spel.

jul god

God jul (eller kanske jul god som det ju blev på understa bilden) vill jag hälsa med två bilder jag tog på Anna och Emelie i Australien. De skulle ha dem till julkort att skicka hem. Tror inte det blev några julkort, men kul hade vi när vi fotade i alla fall.

Egentligen hoppas jag ju att ni inte läser det här blogginlägget alls idag utan istället är fullt upptagna med att lukta på glöggen, krama sådana ni tycker om, äta er proppmätta, läsa julevangeliet och allt det där.

mars 2012

Sitter på internetcafé igen. Denna gången i en av mina punjabis som äntligen blivit klara. En helgul. Första gången någonsin jag klär mig i helgult från topp till tå. Gula, superstora alladin-byxor, gul tunika med paljetter och gul sjal. Speciell känsla.


I mars fortsatte Indien-äventyret. Vi köpte tyg och fick våra traditionella punjabis upsydda, satt på vårt platta tak och pluggade om dagarna eller låg där och kollade på stjärnfall om nätterma. Vi passade barn som mest skrek, besökte slummen, undervisade i en cellgrupp, lärde ut engelska till tibetaner, var på bröllop, lärde känna nya indiska vänner och jag mådde så väldigt bra. Den åttonde mars fyllde jag 21 år. Det sammanföll fint nog med färgfestivalen Holi.
 

 


Sista blogginlägget i mars skrev jag såhär:

Tiden börjar verkligen flyga fram här. Plötsligt har det gått en vecka till. Plötsligt är det lite mer än en månad sedan vi åkte, bleka och förväntansfulla från Landvetter Flygplats.

Vi kommer nog aldrig få ett schema som ser likadant ut varje vecka, men det har slutat att göra något. Nu när vi har fått mer kontakter kan vi lätt klara oss själva, hälsa på byar och gå på english conversations.Vi har liksom vänner överallt. Allt från killen som har en biograf där han visar bränd film, till frukthandlaren i Naddi med brännmärken i ansiktet, till slumbarnen, till tibetan-munkarna vi pratat med flera gånger, till taxichaufförerna vi får specialpris av och affärsägare som bjuder på chai. Den här veckan har vi fått värma mat senare på basen eftersom vi missat middagen varje kväll.  Bara det liksom. Stessigt liv.

Igår satt jag en stund på balkongen, helt själv för första gången på länge. Allt snurrade, snurrade och det tog en bra stund innan jag landade. Hann ifatt mig själv litegrand.

Förutom att hälsa på i byar och dricka chai, ha studietid och prata med tibetaner i McLeodganj och indier i Dharamsala på english conversations har vi varit i slummen två gånger. Älskar att vara i slummen! Krama barnen, måla naglar och försöka kommunicera på en blandning mellan hindi och engelska. Bli smutsig av sandig mark och lika sandiga fötter och händer som klättrar runt på en.

I onsdags var vi och hälsade på teamet som jobbar med alla McLeodganj turister som främst västerlänningar som söker inom buddismen. Vi blev bjudna på kladdkaka och svensk kaffe (alltså, wow!), fick utforska McLedodganj och även höra mer om deras arbete. Så spännande! McLeodganj är en sådan starkt andlig plats. Den stora tibetanbuddistiska ledaren Dalai Lamas tempel är där och staden kryllar av tibetanbuddistiska munkar och andliga sökare, som vi brukar kalla hippies för att de ser ut just så.

Vi bor verkligen på en speciell plats. Byn Naddi där vi bor är starkt hinduistisk med tempel utspridda överallt och gudabilder på alla bilar och i affärer och hem. En halvtimmes gångväg från oss ligger McLeodganj med sin starka tibetanbuddistiska prägel. Alla tror på något, eller söker något. En verklig konstrast mot vetenskaps och förnufts-Sverige.

februari 2012

Februari inleddes med att vackra Ylva kom och hälsade på mig på Götabro. På den perfekt snögnistrande lördagen gick vi en lång promenad.



Veckan efter kom en fängelsepräst från Kumlaanstalten och pratade hos oss. Jag blev jättearg och skrev det här inlägget.

Men var inte bara arg i februari. Gick en promenad med Lina och Rebecka också.

Och hälsade på med klassen hemma hos vår lärare Krister.


Sen kom bästa Emelie och hälsade på en helg. Vi gick promenader, var på stan och hade det bra.



En kväll klippte Jimmy i klassen mitt hår hur kort som helst. Galet och modigt, men fint blev det!

Snart därefter åkte jag hem några dagar innan vårens stora händelse tog sin början: praktiken i Indien!    Den 20:e februari åkte jag, Lisa, Pontus och Elin tågen, flygen, taxibilarna och bussarna dit.

Första inlägget på plats skrev jag såhär :
På ena sidan tornar Himalayas snötäckta berg upp sig och på andra sidan ser man djupt ned i dalen. På gatorna går det runt heliga kor och även apor i stan. Kvinnor i punjabis i alla möjliga färger och män i turban hälsar oss "namaste" med prickar i pannorna. Husen i byn där vi bor är pastelliga och fina. Vi äter mest ris med starka lins-och-böngrytor till. Och dricker sött, sött chai (te) med mycket mjölk i.

januari 2012

Eftersom det snart är nytt år igen är det dags för sammanfattning! Ska inte ge er allt på samma gång utan lite i taget den här gången.

2012 har varit ett roligt, händelserikt, lärorikt, helt fantastikt år! Har vuxit och är inte riktigt samma som jag var på nyårsfesten där hemma hos Anna. Eller, är ju fortfarande jag, bara ett års erfarenhet rikare.

Nu kör vi!

-----------

2012 inleddes hemma hos Anna med fina vänner omkring mig. Efter att ha kollat på fyrverkerier i iskylan gick vi in igen och dansade och spelade galenpanna resten av natten och jag var på mitt allra mest utflippade humör.


Några januaridagar förflöt med promenader med familjen, sällskapsspel med vänner på mitt golv och en pappa som fyllde 61. Sen skulle jag åka till Götabro igen. Det kände ungefär såhär:

Jag ser bilder på klassen och saknar dem. Så ska bli kul att träffa alla igen. De som på en termin skapat sig en speciell plats i mitt hjärta. Men som alltid vid skolstart är det blandat med vemod. Mindre än vanligt i år, för Götabro är ju världens bästa skola. Fast på samma gång behöver en skola vara ungefär världens bästa om man ska orka leva där tjugofyra timmar om dygnet. Inte få komma hem till trygga familjekramar om kvällarna.

Sen känns det lite extra sorgligt att åka eftersom min kära syster åker till Filippinerna om en vecka och blir borta i ett halvår!! Så kommer inte hinna träffa henne mer innan hon åker. Det har verkligen inte sjunkit in än, någonstans.


Första Götabro-veckan var en bön-och-fastevecka. Har aldrig haft bättre start på ett år någonsin!

Efteråt var jag ändå lite nere, men det hela vändes med januaris bästa helg : när jag och Hanna följde med Lina hem till Vimmerby. En massa mat, skrattattacker mitt i natten. Jesus, vänner, snö, kalas. Ja, allt man kan tänka sig, skrev jag på bloggen och det kan nog stämma rätt bra.


Veckan efter hade vi mysigaste bönegruppsträffen på Café Java i Örebro.


Sen skrev jag ett svårskrivet, men nödvändigt blogginlägg om min tro.

Jag tror att Bibelns ord är sanna. Jag har inga bevis. Det är därför det kallas tro. Och ibland tror jag så mycket så hela jag bubblar över. Ibland stilla hoppas jag, du måste finnas, du måste. Jag kan tänka : "jag måste vara galen!", men i andra stunder förstå att ingenting annat skulle vara mer logisk egentligen.
(Läs hela här.)

Det blev helg igen och Johannas bror Simon kom och hälsade på. Vi gick på marknad och satt länge på Jensens.

Och så avslutades måndaden med en av alla mina magiska promenader.