Fredag 17 juni i Lissabon gick förbi spårvagnar bort till tågstationen.
Vi drack espresso med skummad mjölk och väntade på tåget.
Tågresan tog oss till Sintra, en stad utanför Lissabon som är känt för sina sagoliknande slott.
Först gick vi en runda i en park.
Sen åt vi resans turistigaste lunch som inte smakade speciellt mycket men det gjorde inget för hade så fint sällskap.
Så började vi vår vandring upp till Pena Palace som låg uppe på en höjd. Man kunde såklart åka upp med fordon men det tyckte vi var för töntar. På vägen upp lyckades vi gå vilse en gång och få skrubbsår på knäna, men till sist kom vi fram.
Vi gick igenom en park på väg upp till slottet
och sen var vi framme!
Utsikten var fin och slottet hade fina färger.
Vi gick en runda i slottet med. Sen tog vi tåget hem, köpte med picknick från vår favoritmataffär och åt på utsiktsplatsen som jag hittat föregående dag.
Vi drack espresso med skummad mjölk och väntade på tåget.
Tågresan tog oss till Sintra, en stad utanför Lissabon som är känt för sina sagoliknande slott.
Först gick vi en runda i en park.
Sen åt vi resans turistigaste lunch som inte smakade speciellt mycket men det gjorde inget för hade så fint sällskap.
Så började vi vår vandring upp till Pena Palace som låg uppe på en höjd. Man kunde såklart åka upp med fordon men det tyckte vi var för töntar. På vägen upp lyckades vi gå vilse en gång och få skrubbsår på knäna, men till sist kom vi fram.
Vi gick igenom en park på väg upp till slottet
och sen var vi framme!
Utsikten var fin och slottet hade fina färger.
Vi gick en runda i slottet med. Sen tog vi tåget hem, köpte med picknick från vår favoritmataffär och åt på utsiktsplatsen som jag hittat föregående dag.