my soul will rest in your embrace

Något av det bästa jag vet är att gå promenader med Gud. Bara skala av allt annat, låta tankarna flyta ut över landskapet. Plocka en stor blombukett, sitta på favoritstenen i Fågelsångsdalen och läsa Bibeln.

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ut himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: "Se, Guds tält står bland människorna, och han ska bo ibland dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem, och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta." Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt."
Upp 21:1-5

skogen från något nära håll har jag väl sett, någon enstaka gång

Förra lördagen dansade jag min koreografi lär mig om på en gudstjänst inför peruaner som inte kunde ett ord svenska, vad jag vet. Så jag fick berätta för dem lite vad koreografin handlade om, och det kan jag ju göra för er med.

Jag gjorde koreografin våren 2011 som en present till Annies student. Dels runtrullandes i gräset i min soliga trädgård i hopp om att grannarna inte skulle titta in, dels i danssalen i kyrkan. Under samma vår hade jag lyssnat sönder Lalehs skiva Me and Simon, och särskilt fastnat för sista spåret lär mig om. Sen jag kommit hem efter två månader Australien julen året innan, hade jag känt mig aningens vilsen och ledsen. Laleh sjunger längtar jag längtar på tå längtar till allting som är gott, ta mig från allt hitte-på längtar till allting som består, lär mig om. Precis som jag ville, hitta det som var på riktigt, hitta rötterna.

Jag längtade efter Gud, som David när han skrev psalm 63

Gud, min Gud, din söker jag, 
min själ törstar efter dig, 
min kropp längtar efter dig, 
som ett kargt och uttorkat land

Alltså handlar koreografin om just detta, längtan det som är äkta, efter Gud.

kändiskompisar

För några dagar sedan trillade min favorittidning IKON ner i brevlådan. Och i det här numret hittade jag inte mindre än två kompisar! På hela förstasidan fanns David som jag lärde känna i Australien. Han var med för att han byggt ett hus till en familj i Rumänien!

Lite längre in i tidningen hittades även Annies bästa kompis Veronika. Hon hade illustrerat 1 Mos 6:19 på typiskt supersnyggt veronikavis. 

Om ni vill se mer av hennes kreativitet så besök hennes blogg som tyvärr lades ned nu i veckan, men de gamla inläggen finns ju kvar.

Nästa IKON-nummer blir det nästan ännu bättre. Då ska ingen mindre än min kära syster ha med en krönika hon skrivit! Det vill ni ju inte missa = börja prenumerera nu.

glad påsk

Tänkte mest säga : glad påsk vänner! Jag har fått två välfyllda påskägg och för en gångs skull lagt mer än en minut på att sminka mig. Bordet är dukat med prickiga äggkoppar och familjen är sådär stress-irriterad som  vi bara blir timmarna innan det ska komma gäster. Det blir faster, farbror och kusin med man och barn som kommer. Två av kusinbarnen har jag inte ens träffat innan.

Och även om det ju inte är gemenskap och godis som påsken djupast handlar om, är en högst trevlig bieffekt av det ofattbart stora som hände på korset då för drygt två tusen år sedan.

podcast

Måste bara tipsa om en sjukt bra podcast om tvivel, tro och när de svart-vita får fler färgskiftningar. Lyssna nu, helt enkelt!

Nehemja 8:10

"Den glädje Herren ger
är er styrka." 

Kristus, lev i oss

Ett av mina favoritband Stighult har äntligen släppt sin andra skiva! Studsade av lycka när jag upptäckte det. Har man inte upptäckt dem än är det ett måste. Avskalad, vacker musik med hudnära, ärliga texter om tro. De finns inte på Spotify så köp skivan, till exempel här. Jag har lyssnat cirka fem gånger om dagen sedan jag köpte min.

"Gud, när jag överger Dig, led mitt hjärtas tankar till den kärlek som är kravlös som jag ej förtjänar, och låt det brista. Låt mitt hjärtas längtan rinna ner för kinderna, ner i sprickorna. O låt din avbild blottas bakom tårarna, under det jag lagt till, flyter strömmen, den speglas i skärvorna, bländar min själs kamp och riktar min ande mot Dig." Från allt jag har

ps. det var ju även Stighults låt Vid min viljas bro som jag och Maria dansade till på Götabro

please be my strenght

Herre, min klippa, min borg och min räddare, min Gud, berget som är min tillflykt, min sköld och mitt starka värn, min fristad och mitt skydd. Från höjden fattade han min hand och drog mig upp ur djupa vatten. Han förde mig ut i frihet, han räddade mig ty han älskar mig. Du är min lampa, Herre, min Gud gör mitt mörker till ljus. 

(delar ur andra Samuelsboken,

kapitel tjugotvå)

Tack gode Gud för Google!

Har sedan en tid tillbaka tänkt mer på och bett för att min blogg ska få vara något som Gud kan använda. Att den inte ska ge ära till mig, utan till Gud. Och även om jag inte skriver direkt om tro i varje blogginlägg vill jag precis som jag vill att Gud ska genomsyra allt jag är och gör även att det ska få läcka ut i bloggen. I fredags kväll fick jag ett meddelande på Facebook från en för mig okänd Maria: 
"Tjo!

Tack gode Gud för Google. Och för dig. 

Jag ska gå lärjungaskolan på Götabro till hösten. Det bestämde jag mig för alldeles precis. 

Ända sedan jag fick beskedet att jag kommit in och tackat ja till platsen har jag varit osäker och ändrat mig ganska mycket. Den senaste månaden har det lutat(väldigt mycket) åt att hoppa av och stanna kvar i Kristianstad för att fortsätta jobba där(här!). 

Men jag bestämde mig för googla lite och kolla vad andra har skrivit om Götabro(konstigt nog har jag inte gjort det tidigare). Då kom jag till din blogg och jag har nu läst varendaste blogginlägg om Götabro. 

Nu känns det bra. I magen. I huvudet. I hjärtat. Tack. Nu ser jag fram emot mitt år på Götabro! 


Med glädje!
Maria


(Hmm, sitter här och funderar hur jag hade reagerat om jag själv hade fått ett sådant här mail från en okänd person. Men det positiva överväger det konstiga. Så kan det gå. Varsågod!) "


Så otroligt häftigt! Tack käre, gode Gud säger jag bara. 

jag är tacksam för att du orkar lyssna

Vi har precis varit på långpromenad, Gud och jag. Gått hjärta mot hjärta genom Sandby. Det bara är så : jag behöver Gud. Ingenting annat får mig att må så bra, får mig att hitta rätt perspektiv på mitt lilla fast ändå så stora liv här som att vara med honom som skapat mig. Och det vore väl konstigt annars om han som är sanning, är kärlek, är alltings början och slut skulle få mig att må på annat sätt. 

Jesaja 46:4

Ännu när när ni blir gamla är jag densamme, 

ännu när ni grånat skall jag bära er. 

Jag har skapat er, 

jag ska lyfta, bära och rädda er.

Psalm 121

Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp? Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord. Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg. Han sover aldrig, han vakar ständigt, han som beskyddar Israel. Herren bevarar dig, i hand skugga får du vandra, han går vid din sida. Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten. Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv. Herren skall bevara dig i livets alla skiften, nu och för evigt. 

ps 23:1-4

Herren är min herde, ingenting skall fattas mig. Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära. Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.

ständigt hoppas jag på dig

Jag har så gärna velat skriva ett inlägg om min tro. Varför jag tror och vem jag tror på. Men det är svårt. Svårt att sätta ord på, även om det är det allra viktigaste i mitt liv. Det enda som betyder något på riktigt.

Jag tror att det finns en Gud. En Gud som är god, som är kärlek i ren, koncentrerad form. En Gud som skapat den här jorden, som skapat dig och mig. Som älskar dig och vill vara med dig.

"Om jag står eller sitter vet du det, fast du är långt borta vet du vad jag tänker. Om jag går eller ligger ser du det, du är förtrogen med allt jag gör. Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga. Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand." Ps 139:3-5

I begynnelsen kunde Gud ha en relation med oss människor utan att något stod i vägen. Men så kom synden in i världen. Allt det onda, det mörka som Gud inte kan ha kontakt med.

Då skickade Gud sin ende son Jesus till jorden för att laga det brustna. Som till hundra procent Gud själv och till hundra procent människa föddes han röd och gråtande ur en fjortonårig flicka i ett stall i Betlehem. Levde och gjorde fantastiska saker. Botade sjuka, såg de som ingen annan såg, visade kärlek i handling dygnet runt. Dog fastspikad på ett kors för att hela vår relation med Gud. Uppstod igen, visade sig för sina lärjungar och åkte sedan tillbaka till himlen. Med löfte om att komma åter.

"Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder" 1  Joh 4:9-10

Det har gått två tusen år sedan dess, men det han gjorde här på jorden fortsätter att fascinera både de som tror och inte tror att han var Guds son.

Jag tror att Bibelns ord är sanna. Jag har inga bevis. Det är därför det kallas tro. Och ibland tror jag så mycket så hela jag bubblar över. Ibland stilla hoppas jag, du måste finnas, du måste. Jag kan tänka : "jag måste vara galen!", men i andra stunder förstå att ingenting annat skulle vara mer logisk egentligen.

Jag tror att det finns mer än det vi kan se och ta på. Jag har hört små, små viskningar i mitt hjärta. Fått svar på böner som visst skulle kunna vara otroliga sammanträffanden, men jag tror det är mer. En känsla av att någon är nära, bär och älskar mig. Jag är aldrig ensam, mitt allra innersta är fyllt av Gud.

Jag har aldrig känt mig så lycklig på djupet som med Jesus. Aldrig fått en sådan frid. När jag varit långt borta och kommer tillbaka, slänger mig i Jesu armar, är det som att komma hem. Inget ord talat till mig så direkt och läkt mig så som Bibelns ord.

"Många säger: "Vem kan ge oss lycka?" Herre, låt ditt ansikte lysa över oss. Av dig har jag fått en större glädje än de som fått korn och vin i mängd."
Ps 4:7

Jag är uppvuxen i en kristen familj. Min mamma har varit kristen hela livet och min pappa sedan 25-årsåldern. De har tagit med mig till kyrkan, men aldrig tvingat mig, och jag har fått växa in i min tro. Från en självklar barnatro, genom tonårs-tvivel och brinnande tonårs-övertygelse till vad den är idag.

Jag har beslutat att följa Jesus. Även när inte Gud känns nära, så vet jag att han är det. Jag bygger mitt liv på hans löften. Men jag är inte färdig. Aldrig kommer jag fatta höjden, djupen och bredden av Gud. Det övergår mitt förstånd. Jag får lära mig mer varje dag.

Jag tror att Jesus älskar dig och vill vara med dig också.

Tänk om det är sant.

"Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas"
Luk 11:9-10

my feet melt the snow

1&2. En snöig promenad första dagen på Götabro efter lovet 3. När jag chillade lite i vindskyddet i skogen under tysta dagen (och all snö regnat bort.)

Hej fina.
Sitter i sängen i mitt nya rum här på Götabro. Har nog helt missat att berätta, men jag har flyttat till dubbelrum nu efter lovet och bor med Lovisa med sötaste leendet. Lite på grund av att sällskap är trevligt, lite på grund av att det är billigare med dubbelrum, men mest på grund av Gud. Eftersom Lovisas rumskompis Rebecka skulle sluta på skolan efter jul började jag fundera på om jag ville flytta in. En kväll i slutet på förra terminen när jag funderat lite på detta fick jag för mig att göra en gammal, frivillig uppgift (bara detta var ju lite konstigt) där man skulle slå upp olika bibelord. På lappen stod det Ordspråksboken 4:9, men jag råkade slå upp Predikaren 4:9 istället. Där står det såhär:

"..om två sover tillsammans har de det varmt, 
men hur ska den ensamme hålla sig varm?"


Och ja, sedan dess har det känns ganska självklart. Jag vet, man kan kalla det slumpen, men jag kallar det Gud.

Jag mår bra och har haft en riktigt fin första vecka. Min fredagskväll har ägnats åt att göra och äta vegetarisk pizza med Hanna (så sjukt gott!), fixa en massa på nya rummet och städa ur det gamla.

Nu får ni ha er riktigt bra helg!


kärlek & sånt

du som ville mitt liv

Du har räddat mig

Alltid funnits där

Vid min sida var dag

Av Din blick är jag sedd

Fastän livet gör ont

Vill jag lita på Dig

Tro att Du hör min bön

Att Din blick är på mig

Genom allt är jag Din

Du finns här hos mig

Jag är helt i Din hand

Du som ville mitt liv

Alltid finns Du här

Jag får vila i Dig

Lova Herren min själ 

Full av ömhet och nåd 

Du som gav mig mitt namn 

Ja, Din blick rör vid mig 

Du har räddat mig - Erik Tilling

-----------------------------------------------------

Nu ska vi precis gå in i en tyst retreat här på skolan. Det går ut på att vi ska vara tysta, reflektera och bara vara med Gud fram till 16.00 imorgon. Dessutom är det fasta för de som vill. Jag har fastat hela dagen idag, och kommer fortsätta fram till fredag lunch. Riktigt spännande, och bra start på det nya året! Så nu blir det till att stänga av datorn och mobilen och bara njuta av tystnaden. 

Pred 6:15

På lyckans dag skall du vara lycklig,

och på olyckans dag skall du tänka så : 

Gud har gjort även denna dag, 

och människan har inget att klandra honom för. 

genom allt är jag din

Hej. Förlåt att jag inte skrev något igår. Syster var ju här och så.

Idag har jag fastat från mat för första gången i mitt liv. Har bara fastat från media innan. Så jag åt frukost i morse och ska inte äta något förrän frukost imorgon. Och : jag är inte alls hungrig! Var lite orolig innan eftersom jag är en riktig mat-person, men jag tror att Gud (samt juice och buljong) har hjälpt mig genom dagen.

Varför ska man då fasta? Tanken med fastan är att man ska avstå från något och istället lägga tid på Gud. Dessutom kan man se det som ett sätt att visa för Gud och sig själv att man sätter honom högre än till exempel mat. Just matfasta kan man ju också se på ett sätt att förstå de hungrande och fattiga i världen lite bättre. För när jag tänkte "oj, jag har inte ätit sedan halv åtta i morse!" kom jag i nästa stund på hur många i världen som inte heller gjort det, ofrivilligt. Jag har haft en riktigt bra fastedag. Har hållit mig nära Gud och automatiskt lagt mer tid på att läsa Bibeln och be. Man kan väl liksom inte fasta och sen bara lägga tid på en massa annat än Gud ändå?

För snart fyra timmar sedan lämnade jag Annie vid tåget. Har varit riktigt skönt att få ha henne här! Att få visa henne skolan och klassen och bara få tid att umgås. Sen åker ju hon till Filippinerna i sex månader nästa år. Galet! 

Mika 7:7-8

Men jag spanar efter Herren,

jag väntar på Gud, min räddare:

min Gud skall höra mig.

Triumfera inte, du min fiende!

Jag har fallit men reser mig igen,

jag sitter i mörker, men Herren är mitt ljus.

Joh 14:27

Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. 

Jag ger er inte det som världen ger.

Känn ingen oro och tappa inte modet.