Jag sitter i gräset på en rutig filt. Hör grannarnas hemtrevliga middagssamtal mellan hamburgertuggorna. Det är sommar sommar sommar. Har bara shorts och linne men fryser inte alls trots att klockan snart är sju. I novemberdecemberjanuarifebruarimars hade det varit kolsvart nu, men det glömmer jag, nu finns bara sommar.
Idag cyklade jag milen in till stan med Mikael Niemis sommarprat i hörlurarna. Drev min vita cykel över asfalten mellan träden med sommargulbruna ben. Träffade min vackra, kloka vän Hanna utanför Lunds centralstation. Vi drack latte på ett ställe och gick sen och åt sushi eftersom Hanna hade sushicravings. Pratade om att börja plugga, om kärlek, självbild, Peru och sådant. Sen skildes vi åt med kramar och jag trampade hem, nu med Helena af Sandbergs sommarprat som sällskap.
Och så sitter jag här. Tänker att jag ska börja uppdatera bloggen mer igen och massproducerar blogginlägg om allt jag inte hunnit visa er. Redigerar bilder och skriver texter på löpande band, och tänker samtidigt att det är än ganska konstig sak att lägga sin tid på. Men sen kommer jag ju som vanligt fram till att bloggen främst är en källa till kreativitet och en drivkraft till att fotografera och skriva, vilket ju är bra.
Ikväll ska jag njuta av en lördagskväll bara hemma. Kanske skriva, kanske åka och bada med mamma och pappa, kanske kolla på film eller vad vet jag. Bara lyssna på sommarkvällsljud och vara utan några som helst krav. Känns som en dröm.
Måste testa och äta sushi igen. :) Förra gången så var den kladdig och inge höjdare precis.
SvaraRadera