I should go now quietly for my bones have found a place to lie down and sleep, where all my layers can become reeds, all my limbs can become trees

I måndags fyllde min roliga, snälla mamma med koll på allt 59 år. Det firades med inget mindre än en hel dag med alla i familjen samlade. Vi började med presentöppning (bodylotion med liljedoft och kökshanddukar) och frukostbuffé. Sen packade vi ihop oss för att åka en runda på Österlen. Första stoppet blev Ystad. 

 Där spanade vi in en kyrka

 och påskliljor

Vi åkte vidare till Kåseberga för att äta fiskmackor i blåsten och kolla på Ales stenar (som för övrigt får mig att tänka på den här låten..) som vi alltid gör när vi är på Österlenrunda.

Mätta och sönderblåsta körde vi mot Simrishamn. På väg dit kom jag på att Annies (och min) kompis Veronika ju bor där och går på konstskola. Vi ringde henne och hon ville gärna träffa oss! Hennes skola hade utställning. Här är Veronika och tre tavlor hon ställde ut. Så talangfull tjej!

 Det fanns mycket fint/häftigt/konstigt/inspirerande att titta på.

Vi blev glassugna och åt glass. 

Och sen åkte vi hem igen.