Tjugohundratio. Ett av mina finaste år. Fast jag tycker i allmänhet att åren blir bättre. I takt med att man blir lite starkare, vågar tro lite mer på att det man är är bra. Slutar trampa på sig själv.
Och så fikade jag med Louise, Ellinor och Annie och jag skrev : "Söndag. Då man ska man sitta på café i timmar men sirlande regn utanför och låta orden rinna. Ta igen alla förlorade timmar tillsammans med dem man älskar. " på bloggen.
Ja, och efter att ha tagit studenten, haft världens bästa studentfest dagen efter och varit på tusen andra stuentfester tog vi vårt pick och pack och begav oss till Bulgarien. En jättefin vecka med familjen. Fylld av sand, sol, kortspel och fetaostsallad på balkongen, små byar, fotografering, promenader och allt det där.
Och sen blev det hennes födelsedag, min fina Emelievän. Och jag fick vara med hela dagen och äta jordgubbar hos henne jättemorfariga morfar. Sen på kvällen åkte jag och Emelie in till Landskrona i hennes minibil i värmen. För där Winnerbäck är vill ju vi vara. Det var en helt fantastisk kväll med Laleh och Mellisa Horn som förband, men som jag skrev på min blogg : "Liksom tre bra artister i en smäll lite sådär oväntat. Ja, för bäst av dem alla var ju ändå han, Winnerbäck the king. Jag hoppade och sjöng och log tills hela jag var en känslobomb i sommarnatten"
Så kom lillasyster hem från sina tre äventyrsveckor och var glad och brun och fin. Och jobbade jag lite till, levde lite till och dansade på ett bröllop. Elin och Oscars bröllop, som var som ett sagobröllop.
I Huskvarna kom Jonas och Emelie och lyste upp världen.
Resten av månaden var lite upp och ner. Det gör ont att göra slut. Sjukt ont.
och så sålde jag grejor på Esplanaden med syster och fyndade tre skjortor från en tia
Jag umgicks mycket med Emelie också. Vi drack litervis med te, pratade, gick promenader, var på IKEA och hade photo session på mitt rum med bygglampor.
Och så blev poker min nya grej. Kanske för att jag vann varje gång. En gång spelade jag med Annie, Louise och Ellinor. En gång med Ylva, Louise och Emelie.
En kväll ville jag skingra tankarna och gick ensam med kameran i timmar.
Då skrev jag såhär på bloggen:
Och en vän från Sverige som jag skrev till över internet. Hon hette Joanna och vi hade världens mysigaste dag på stan.
En dag var jag i vackraste Blue Mountins med Anne och en dag var vi på djurpark.
Sen dansade jag lite mer i Sydney. Köpte finaste vinterskorna och satt på café regniga dagar och skrev om allt. En kväll var jag på café Svensson i svenska kyrkan och sen spelkväll som voluntärerna där ordnade.
Och sen, ja sen åkte jag till Brisbane. Där bodde jag först hos mammas kusin Gunnar och hans fru Annelise i ett stort lyxhus. Första helgen bestod av hillsong, bilutflykt och stranden.
Sen flyttade jag vidare till min nästkusin Lisa och hennes man aaron som var världens snällaste. På söndagens Powerhouse (umdomsgudstjänst i Hillsong) träffade jag några tjejer från bilelskolan YWAM. Nästa dag tog jag tåget till dem och kollade läget.
och så åkte jag, Lisa och Aaron och tog nattbilder över staden
Sen förflöt lite dagar på stan och sådär. Bästa dagen var när jag, Lisa och min andra nästkusin Allison hade en heldag med shopping, bad och nagelmanikyr.
På helgen åkte vi till Dalby där mammas kusin Astrid, Lisas mamma, bor. Med sin man Murray. Det var kul.
Veckan efter bodde jag hos min nästkusin Michelle och hennes man Lee i två dagar. En dag var jag och deras dotter Peta och hennes kompis Steven i South Band och badade, åt sushi och var på bio.
Och så åkte vi till stadsdelen Fitzroy som vi blev lite förälskade i.
Helgen ägnades åt dans-hela-natten, vakna vid två och äta söndagsbrunch och sen Planet Shakers.
En dag åkte vi ut till Brighton Beach och kollade på färgglada hus och fiskmåsar.
Sen kom en sjukt underbar helg. Solen sken som aldrig förr och vi voluntärjobbade på en scandinavisk basar som svenska kyrkan ordnade. Jag lärde ut kubb på engelska hundra gånger om och var pepp. På kvällarna badade vi i poolen och träffade coola, kristna killar som samlande ihop pengar till en Jesus-buss.
Och dagen efter åkte vi till våra nyfunna vänner och åt citronkex
Tjugohundratio, var året då jag blev kär men också året som mitt hjärta gick sönder lite för första gången. Det lärde mig mycket, allt det där. Samtidigt som jag fick lära känna en väldigt fin person, som kanske inte är den jag ska spendera livet med. Men ändå.
Tjogohundratio sprang jag glädjegråtande ut från Heleneholmsskolan. Blev en fri kvinna. Studenten alltså..
Så jag reste, min första resa på egen hand, min första resa längre än två veckor och min första gång utanför Europa- kombinerat. Det var ett äventyr.
Men vi tar det från början, alltihop.
januari.
Januari började med Unite med Annie, Louise, Mirjam, Emlilia och Patrik. Jag var lycklig, lovsjungande och så. Jönköping var täckt av is och solglitter.
En dag åkte jag skidskor med pappa, Bosse och syster. Och så fyllde pappa femtionio år.
Och min underbara, fina systemkamera som jag beställt på internet kom! Jag fotade marsipanstårtor på min kusinbarns dop i Eksjö och sådär helgen innan skolan kom och tog mitt liv tillbaka.
En dag bakade vi chokladbollar till en satsing med Ny Generation. Satte upp lappar sedag i skolan där det stod "ställ en fråga om tro och få en chokladboll". Det var de pepp på, Heleneholmarna, och flockades i det lilla studierummet i biblioteket. Fast det blev fyra bollar kvar, en till mig, en till Mirjam, en till Rebecka och en till Gustav. Vi som svarat på frågorna, för Gud är stor.
Resten av januari var ganska stressigt tror jag. Mer i skolan, lite förkylning och en massa med Saras projektarbete.
februari.
Februari började mer eller mindre med att jag blev kär. Jättekär. I en pojke som funnits i min värld länge och som jag aldrig trodde skulle få mitt hjärta att kännas som gelé. Men så blev det i alla fall. Den nionde februari blev det vi. Hej vi.
Veckan efter åkte jag till Trysil. Det var lika fint som vanligt. Kramar och kramsnö och lovsång. Lika varmt i hjärtat som kallt i liften, ungefär.
mars.
Jag kom hem igen och strax var det mars. Jag och pojken åkte upp och bodde hos hans familj en helg.
Så blev jag nitton år i staden. Grattis! Det firades med världens finaste människor helgen efter. Det blev brunch och familjespel hela för-och-eftermiddagen och sen "Alice i Underlandet" på bio för de som ville.
En lördag var det shoppingdag i Malmö med syster. Då köpte jag lila stövlar som jag hoppade i vattenpölarna med.
Resten av mars var full av skola och kärlek och vänner. Jag försökte få in allt jag ville göra, men ibland blev det nog för mycket. Men det var en lycklig månad också.
april.
April började med påsklov vilket betydde Budapest med min kära familj. En vecka att andas ut och uppleva våren lite i förtid. Gå på vackra dansföreställningar och äta på samma italienska restaurang hela tiden.
Sen ramlade veckorna på vad jag minns. Jag fikade med mitt fikacrew ibland på torsdagarna. Och så skrev jag högskoleprovet och hade JOJ och tittade på hockey. Vi började komma igång ordentligt med våran avslutningsföreställning i skolan och snart gick all tid till den. Till sist kom våren och vitsipporna fyllde Linnebjer. Dit gick jag i och min bästa vän en dag och fyllde hjärtanen med vårlycka.
maj.
Det blev maj med förtas maj och Valborg. Det firades med vänner på kyrkans tak och i stadsparken.
Efter två veckors hårdjobb med dansföreställningen, då det inte var ovanligt att jag var i skolan till åtta på kvällarna, kom äntligen kristi himmelfärds-helgen. Min och Andreas familjer åkte till Öland. Jag badade i det iskalla havet och gick promenader med de lila stövlarna på fötterna.
Veckan efter visade vi upp dansföreställningen , "Secrets", på skolan och Palladium. Vi var bäst. Alla grät, älskade oss och rektorn sade att det var det bästa han sett på skolan. Wow!
Resten av maj hade jag mest tagit studenten i mitt huvud, skolkade från allt och var sjukt kär.
juni.
Junijuni. Juni var mest studenten ändå. Att vara ren lycka. Ha blommig klänning och lockar i solen. Hoppa runt på flak och skratta. Dansa hela natten på Hipp. Och mest av allt : friheten! Jag kan göra vad jag vill med mitt liv nu. När rädslan släpper kan det vara något av det finaste som finns.
Ja, och efter att ha tagit studenten, haft världens bästa studentfest dagen efter och varit på tusen andra stuentfester tog vi vårt pick och pack och begav oss till Bulgarien. En jättefin vecka med familjen. Fylld av sand, sol, kortspel och fetaostsallad på balkongen, små byar, fotografering, promenader och allt det där.Sen började jag jobba på Erikshjälpen. Det gick bra, tiden rann en vecka till och det blev midsommarafton. Som jag firade på riktigt supersvenskt vis i skärgården med en megastor, hemmagjord midsommarkrans.
Ja, och sen jobbade jag tre dagar till och sen var fina juni slut.
juli.
Hela juli månad jobbade jag på Erikshjälpen. Ibland stekte solen in och vi hade stora fläktar bakom disken att försköka svalka oss med. Helst av allt ville man bara springa till stranden. Men jag jobbade bara sextio procent så jag hann med lite roligt ändå. Första helgen i juli åte jag till exempel till Andreas i Huskvarna. Gick på ett bröllop med någon han kände och fick gratis fanta på Vätterstrand.
Sen var det födelsedagspicknick för min Emelie som fyllde nitton år snart.
Sen köpte jag shortsen som jag levde i resten av sommaren och hade ont i halsen litegrand.
Annie åkte iväg på pannkanskyrkan och levde livet. Jag stannade i Lund och min Andreas kom till mig. Vi hade vår finaste vecka tillsammans. Spontanåkte till Lomma Beach när jag slutat jobbet. Hade brunch hela morgnarna, gick promenader, var på någon filmkväll och lite sådär.
Ja, och sen i slutet bokade jag äntligen den där biljetten till Australien. Ringde det där samtalet till släktingarna över haven som fick ångesten att släppa. Klart du får komma! Säg bara till vilket datum! Så enkelt var det.
augusti.
Augusti inleddes med kräftskiva på äkta augusti-vis.
Dagen innan Saras nittonårsdag var det en typisk Gydenius-fest med hundar och pommes och partytält.
Och så strax åkte jag och Andreas till Göteborg och sen hem till honom i Huskvarna. Jag kan inte berätta allt här, men det blev i alla fall vår sista resa. Vad ska man säga? Det var en rolig resa, väldigt omtumlande, och ja, tårfylld, men jag fattade nog inte riktigt förrän efteråt egentligen.
Sen kom jag hem, gick på Malmöfestivalen och såg Melissa Horn och Winnerbäck igen.
Resten av månaden var lite upp och ner. Det gör ont att göra slut. Sjukt ont.september.
September var lite en mellanperiod. Tiden efter sommaren fram till resan liksom. Jag städade på Erikshjälpen i Genarp två gånger i veckan och fikade vid ett fikabord med en salig blandning av männsikor. Hösten kom litegrand och var vacker som vanligt. En ledig dag städade jag rummet så att det blev såhär fint :
En kväll ville jag skingra tankarna och gick ensam med kameran i timmar. "Septembersolen i ansiktet. De vita conversen mot asfalt och lera. Kameran som klickar. Frid, äntligen. Tankarna flyter ut över Skånelandskapet, slutar irra runt inne i mig.
Tidens tickticktick. Gör mig äldre för var millisekund.
Får ju inte missa det. Livet."
Resten av månaden åt jag goda frukostar och var på fler långpromenader när jag var ledig. Jag hade nagelbandsinflammation och en helg kom Linnéa och Anne från Australien. I slutet gjorde resfebern mig deppig. Då jag bestämde mig för att vara glad istället och träffade alla innan jag skulle åka. Sushi på torget med Phu var fint till exempel.
oktober.
I början av oktober var jag på stan med lillasyster på Kanelbullens Dag. Och så fikade jag med Hanna, jobbade litegrand till och hade tillsist två avskedsfester sista helgen. Den hemma hos mig var finast, med sol genom terassfönstrena.
Sen blev det den tolfte oktober och jag begav mig iväg. Först bodde jag hos familjen Gilbert som bestod av mammas kusin Anne, hennes man Philip och deras barn Linnéa, Annika, Benjamin och Bradley. När jetlagen lagts sig tog jag tag i mitt liv. Började dansa i Sydney och fick där en vän från Kanada.
Sen åkte jag till mammas kusin Ingrid och hennes man Gary i en vecka. De bodde på landet med dåligt internet. Jag sov i en mjuk säng med rostäcken, badade badkar i timmar, var ute och cyklade. Fotade, skrev, läste, myste och hade det hur fint som helst. En kväll var vi dessutom ute och kollade på kängrur och wombats mitt i natten med en riktigt fet Aussie-bil.
Sen åkte jag vidare till mammas andra kusin Karin och hennes man Ray som bor lite utanför Sydney. Sen var oktober slut.
november.
November var det Australien hela månaden. Både Sydney och Brisbane och Melbourne. Wow! Men det började i Sydney med en dag med nästkusin Astrid.
På helgen åkte vi till Dalby där mammas kusin Astrid, Lisas mamma, bor. Med sin man Murray. Det var kul.Sista helgen i Brisbane var den bästa. Jag slutade längta till Anna och Emelie i Melborne och bara levde. En dag var jag och nästkusin Robbie och badade i ett stenbrott. Sen blev det bowling med Allison och hennes pojkvän Bugs och senare fest och utgång. Jag träffade en massa nya trevliga människor och hade det bra.
Efter en lugn dag av packning, sovning och badkarsbadning åkte jag vidare till Melbourne, fina stad! Där träffade jag Emelie och Anna. Vi gjorde en massa. Var på café i svenska kyrkan till exempel och gick sen på nattmarknad med våra nyfunna vänner.
december.
December var de sista två veckorna i Australien. När det kändes lite konstigt att det snart var slut. Samtidigt hade jag sjukt kul. Träffade en massa nytt, härligt folk och kramades med Emelie och Anna. Vi gick nästan en mil och fick träningsverk, bakade lussekatter och var på köpcenter.
Sen blev det måndag och vi grillade på stranden hela kvällen.
Och dagen efter åkte vi till våra nyfunna vänner och åt citronkexJa, och sen, sen åkte vi till Sydney, jag Anna och Emelie, och bodde hos Karin några dagar. Den trettonde december var det dags för mig att åka hem. Efter ett dygn ungefär på en massa flygplan med gratis dricka, jordnötter och filmer på skärmar slog Köpenhamnsluften emot mig. Det var lite konstigt att komma hem. Men ändå skönt. Mysigt att krama alla igen. Komma på hur mycket de betyder. Resten av december var mest fyllt av jobb. Och så blev lillasyster arton och hade fest och det var julafton och sådant där med.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja, så var det slut. Det där året som var så mycket. Men visst kommer väl 2011 att bli ännu bättre. Man har väl inte nått sin topp än!
puss på året och puss på er!
