AAAAH! Jag är så nervös nu! Åker om en vecka. EN VECKA! En vecka är typ ingenting. En vecka går skitfort. Alltid. Särkilt när man är livrädd för att den ska gå just skitfort. Om en vecka är jag i Köpenhamn, på väg att ta planet till Bangkok. Om en vecka! Jag dör lite. Det är så nära nu. Måste börja packa. Helgen är redan uppbokad med jobb och hejdå-fester. Det här händer verkligen. På riktigt!
Andaaas. Breath. Puh. Jag måste ta det lite lugnt alltså!
I helgen har ju mammas kusin och hennes dotter varit här från Australien. Väldigt kul. Men det var faktiskt jobbigare att prata engelska än jag trott! Det är ansträngande att behöva tänka så mycket mer än vad man gör när man pratar svenska. Efter två dagar var jag helt slut. Kändes lite som jag inte riktigt var mig själv också, spelade någon sorts teater när jag inte kunde uttrycka mig som jag ville. Men man vänjer väl sig, hoppas jag.
Nej, dags att stryka de sista punkterna på att-göra-listan innan Emelie kommer klockan fyra.
kärlek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar