Hej. Förlåt att jag inte skrev något igår. Syster var ju här och så.
Idag har jag fastat från mat för första gången i mitt liv. Har bara fastat från media innan. Så jag åt frukost i morse och ska inte äta något förrän frukost imorgon. Och : jag är inte alls hungrig! Var lite orolig innan eftersom jag är en riktig mat-person, men jag tror att Gud (samt juice och buljong) har hjälpt mig genom dagen.
Varför ska man då fasta? Tanken med fastan är att man ska avstå från något och istället lägga tid på Gud. Dessutom kan man se det som ett sätt att visa för Gud och sig själv att man sätter honom högre än till exempel mat. Just matfasta kan man ju också se på ett sätt att förstå de hungrande och fattiga i världen lite bättre. För när jag tänkte "oj, jag har inte ätit sedan halv åtta i morse!" kom jag i nästa stund på hur många i världen som inte heller gjort det, ofrivilligt. Jag har haft en riktigt bra fastedag. Har hållit mig nära Gud och automatiskt lagt mer tid på att läsa Bibeln och be. Man kan väl liksom inte fasta och sen bara lägga tid på en massa annat än Gud ändå?
För snart fyra timmar sedan lämnade jag Annie vid tåget. Har varit riktigt skönt att få ha henne här! Att få visa henne skolan och klassen och bara få tid att umgås. Sen åker ju hon till Filippinerna i sex månader nästa år. Galet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar