om vi förlorar varandra här i vimlet så minns att jag går bakom dig

Hej. Just nu sitter jag här, i mitt nya rum och myser lite innan jag ska sova. Tog med mig en massa mysfaktorer hemifrån. Ljuslyktor, ljusslinga, tavlor, växter, tekanna, stor temugg. Viktiga grejer det där! Så nu känner jag mig riktigt hemma.
   Och vad skönt det är med ett eget skrivbord! Har jag inte haft sedan tidernas begynnelse. Tänkte skriva att skrivbord är underskattade, men det är nog bara jag som underskattat dem. Legat på golvet med matteböckerna på äkta estet-vis.
    Det känns som evigheter sedan jag bloggade (om man inte räknar med blom-inlägget precis då), men egentligen har jag bara haft en bloggfri dag. Känns som om jag har varit här så mycket längre. Dagarna är fullproppade till bredden med aktiviteter. Frukost vid åtta och sen rullar det på fram till kvällsfikat klockan nio.
   Jag trivs bättre och bättre. Ibland har jag svackor då jag bara längtar efter en kram från någon som känner mig rakt igenom. Längtar bort från det sociala slagfältet som det lätt blir såhär i början.
    Men samtidigt är det så härligt att vara här. Att anteckna med en ny mintgrön bläckpenna i brun-beige moleskine-block på första lektionen. Att få skrapa på ytan och se mer av vilka klassompisarna är. Att ligga i sängen med perfekt utsikt över en enorm trädkrona och se fram emot att få se den skifta till höst, till vinter och till vår igen.