"super, super, super, super, superpower!"

Tja, tja bloggen! Ny vecka igen då ja. Denna gången halvligger jag i soffan på vårat favoritWiFi-ställe Green Hotel med gula punjabi-byxor och blå punjabi-tunika. Solen lyser ute och har lyst ganska bra hela veckan, målat mitt ansikte i den där gula nyansen som solen brukar måla mig.

Men i måndags när vi var lediga var det mulet. Perfekt dag att ligga inne i sängen kolla på vår Indien-serie How I Met Your Mother och äta pringles-chips.

Sedan dess har dagarna rullat på:

I tisdags hälsade vi på Lilli och Aron som jobbar med tibetanerna i McLeodganj. Vi blev bjudna på äcklig tibetansk jak-ost och fick veta mer om deras arbete.

I onsdags hade Amar och Alok ordnat med pick-nick för alla barn i byn där vi bor. Vi åkte i tre överfulla jeepar fulla med barn till hindu-familjer som skrik-sjöng "Jesus is the winnerman, winnerman, winnerman! Satan is the looserman.." och "Jesus has the superpower. Super, super, super, super, superpower" och annat Amar och Alok lärt dem. (Senare fick vi även veta att man ibland hör barnen springa runt i de hindiustiska templen som finns överallt och sjunga de sångerna. Fint på något vis.) Efter en timme på slingriga vägar stannade vi för kiss och-spypaus. En halvtimme senare var vi framme vid en borg som barnen glatt sprang runt i. Sen åkte vi med ett litet tåg för att kolla på omgivningarna och så innan vi trötta slingrade oss hem med jeeparna uppför berget.

I torsdags gick jag och Elin upp tidigt för att hämta hennes bror Kalle som ska vara här i tio dagar. Resten av dagen bestod av studietid, besök hos vår vän Vinod i byn Satoberi och nepalesisk cellgrupp.

Fredagen var English Conversation-dag. Först i Dharamsala med indier och efter lunch i McLeodganj med tibetaner.

I lördags morse kom vår lärare Eva, som också ska stanna i tio dagar, hit. Trots en lång resa ville hon ändå följa med oss till slummen. Vi fick be för flera personer, måla många naglar, krama smutsiga barn med vackra ögon och dricka chai hos en skomakare och hans familj. Så fint!

Och nu är vi här. De är söndag och ny månad. Livet känns fint på de flesta sätt ett liv kan kännas fint på. Nästa vecka innehåller bland annat paragliding. Om jag överlever hörs vi om en vecka igen. (Hjälp!)

puss & kram 

landet där de heliga korna äter sopor

Söndag och internetcafé igen. Den här veckan har jag varit lite smart och skrivit nästan hela veckans inlägg en dag i förväg. Skönt faktiskt. Blir nog min nya trend. Har precis skypat i över en timme med min allra finaste Emelie. Känns bra i magen bara att höra hennes skånska stämma.

Tiden börjar verkligen flyga fram här. Plötsligt har det gått en vecka till. Plötsligt är det lite mer än en månad sedan vi åkte, bleka och förväntansfulla från Landvetter Flygplats.

Vi kommer nog aldrig få ett schema som ser likadant ut varje vecka, men det har slutat att göra något. Nu när vi har fått mer kontakter kan vi lätt klara oss själva, hälsa på byar och gå på english conversations.Vi har liksom vänner överallt. Allt från killen som har en biograf där han visar bränd film, till frukthandlaren i Naddi med brännmärken i ansiktet, till slumbarnen, till tibetan-munkarna vi pratat med flera gånger, till taxichaufförerna vi får specialpris av och affärsägare som bjuder på chai. Den här veckan har vi fått värma mat senare på basen eftersom vi missat middagen varje kväll.  Bara det liksom. Stessigt liv.

Igår satt jag en stund på balkongen, helt själv för första gången på länge. Allt snurrade, snurrade och det tog en bra stund innan jag landade. Hann ifatt mig själv litegrand.

Förutom att hälsa på i byar och dricka chai, ha studietid och prata med tibetaner i McLeodganj och indier i Dharamsala på english conversations har vi varit i slummen två gånger. Älskar att vara i slummen! Krama barnen, måla naglar och försöka kommunicera på en blandning mellan hindi och engelska. Bli smutsig av sandig mark och lika sandiga fötter och händer som klättrar runt på en.

I onsdags var vi och hälsade på teamet som jobbar med alla McLeodganj turister som främst västerlänningar som söker inom buddismen. Vi blev bjudna på kladdkaka och svensk kaffe (alltså, wow!), fick utforska McLedodganj och även höra mer om deras arbete. Så spännande! McLeodganj är en sådan starkt andlig plats. Den stora tibetanbuddistiska ledaren Dalai Lamas tempel är där och staden kryllar av tibetanbuddistiska munkar och andliga sökare, som vi brukar kalla hippies för att de ser ut just så.

Vi bor verkligen på en speciell plats. Byn Naddi där vi bor är starkt hinduistisk med tempel utspridda överallt och gudabilder på alla bilar och i affärer och hem. En halvtimmes gångväg från oss ligger McLeodganj med sin starka tibetanbuddistiska prägel. Alla tror på något, eller söker något. En verklig konstrast mot vetenskaps och förnufts-Sverige.

Ikväll ska vi hem till en tjej som vi träffade på english conversation  i Dharamsala och äta middag. Ännu en av alla dessa nya vänner! Är egentligen rätt trött efter en intensiv vecka, men blir nog bra ändå.

Hörs om en vecka!

kärlek

papaya och senapsblommor

Sitter på internetcafé igen efter en väldigt bra vecka. Gud har lett oss på ett sådant påtagligt sätt och vi har fått skapa relationer med människor.

Våran nya grej är English Conversations. Två dagar har vi varit i McLeodganj och pratat engelska med flyktingar från Tibet i Kina. De går på en speciell skola och varje eftermiddag sitter de och pratar med frivilliga för att öva engelska.  Andra gången vi var där, i fredags, pratade jag men en som var väldigt bra på engelska och fick berätta en del om min tro för honom som var tibetanbuddist. 

I onsdags besökte vi byn Satoberry i närheten av där vi bor för att prata med folk. Vi bjudna på chai av en familj. (Älskar att man bara kan råka gå förbi någons hus och bli inbjuden utan anledning!) Vi pratade en del med mannen i familjen och blev erbjudna att komma till hans English Conversation i Dharamsala vilken dag vi ville. Så i fredags var vi på två English Coversations. En på förmiddagen och en på eftermiddagen.

Annars i veckan har vi varit på bröllop och dansat till bollywoodmusik i henna-händer och punjabis till sent in på natten. Bjudit på Alhgrens bilar på Nepalesiska cellgruppen och jag undervisade och det kändes så väldigt bra.Vi har köpt fler tyger i Dharamsalas alla tygstånd och ätit mer superstark mat. Vejat för heliga kor och försökt bli av med äckliga, vilda hundar som förföljer oss. Blivit bruna av solen i ansiket. Njutit av att allt är så billigt. Byggt på benmusklerna lite mer i alla otaliga backar. Spelat kort i vår säng och haft det allmänt fint.

Hörs om en vecka igen!

Indisk kärlek ♥

"varje kväll går jag på mitt fält"

Hej. Söndag och internetcafé igen. Varför bloggar jag alltid sist, när jag håller på att dö av hunger och är allmänt osugen på att skriva? Men har beställt pommes i alla fall. Fast nu kom Lisa och sade att det tog en halvtimme för Pontus att få sina. Orkar inte! Nej, skärp mig nu.

Veckan har varit bra, trots lite förkylning på slutet. Lisa och Elin har varit lite småsjuka så jag har vaknat varje dag efter en skälvande sväljning insett att jag inte har ont i halsen idag heller. Fram till på torsdag, min födelsedag. Fast sådana petitesser som halsont kan faktiskt försvinna bort ganska bra i födelsedagsskimret. 21 år i staden liksom. Med indisk färgfestival, svenskt kaffe och bästa team-kompisarna som sjöng och kom med paket. Nästan perfekt, som Winnerbäck sjöng.

I onsdags fick vi äntligen komma till slumområdet, TheCamp. En yta täckt av tältbostäder, hundar, lera och barn. Men på något sätt kopplades leran bort när jag såg in i barnens bruna ögon. Målade naglar, försökte få till flätor i övertoviga hår, skrattade, dansade, lyfte upp, snurrade runt.

Ah, äntligen pommes! Vad ska jag mer skriva? Igår fick jag henna målat i handflator för första gången mitt liv. Det är fem olika bröllop i byn i veckan och dagen innan bröllopscermonin samlas alla kvinnor och målar henna tillsammans istället för möhippa. Mysigt. Får visa bilder på mina händer nästa vecka.

Annat vi gjort i veckan är att slippa passa barn, snackat med sömmerskor, lärt oss "varje kväll går jag på mitt fält" på hindi, ätit turkisk peppar och så.

Nej, nu ska vi gå.

Ses om en vecka kompisar!