att bo på ett risfält

Hej kompisar! Sitter pa internetcafe nu for forsta gangen sen vi kom hit. Dricker Mirinda som ar typ som Fanta och har pa mig en av mina standaroutfits. Har inte med mig sa mycket klader sa i vantan pa att vara punjabis (traditionella klader) ska blir fardigsydda blir det nastan samma klader varje dag. Men det gor ingenting.

Det har hant sa mycket sedan sist. Den vecka som gatt sen jag skrev senast kanns som en evighet. I mandags tog vi i alla fall flyget fran Landvetter i Goteborg. Akte forst till Istanbul och sen vidare till New Dheli i ett plan med varsin egen skarm dar man kunde kolla pa film och sa. Vi kom fram till New Dheli tisdag morgon och tog oss till ett hotell. Sov nagra timmar, tog ut pengar och at. Klockan sex pa kvallen gick bussen som skulle ta oss upp till Dharamsala. I tolv timmar akte vi pa en skumpande, skallrande buss. Forst i galen stadstrafik och sen pa smala vagar upp for berget. Vi stannade nagon gang pa vagen och at kyckling i stark sas och brod. Klockan sju pa morgonen kom vi fram till den lilla bergsbyn Naddi nara staden Dharamsala som ligger pa cirka tva tusen meters hojd.

Jag, Elin och Lisa bor i ett rum i ett hus i utkanten av ett risfalt. Pontus bor i ett rum i ett hus kankse tio meter fran varat. Basen dar vi ater mat tre ganger om dagen och jobbar ligger tio minuters promenad bort. Pa ena sidan tornar Himalayas snotackta berg upp sig och pa andra sidan ser man djupt ned i dalen. Pa gatorna gar det runt heliga kor och aven apor i stan. Kvinnorna i punjabis i alla mojliga farger och man turban halsar oss "namaste" med prickar i pannorna. Husen i byn dar vi bor ar pastelliga och fina. Vi ater mest ris med stark lins och bongrytor till. Och dricker sott, sott chai (te) med mycket mjolk i.

Forsta dagen nar vi kom vilade vi upp oss efter resan. Andra dagen var vi i Dharamsala och kopte tyg till punjabis som vi ska fa uppsydda till oss. I fredags och lordags passade vi barn och hjalpte till praktiskt pa basen och idag har vi varit i kyrkan och nu sitter vi har.

Allt kanns bra och jag trivs. Med Indien, mitt fina team och alla pa basen. Langtar tills vi ska fa se mer av projekten de gor bara. Sarskilt att fa komma till barnen i slummen.

Nu ar klockan halv sju och vi tankte hitta nagot stalle att ata pa och dricka forsta latten pa lange.

Hoppas allt ar bra dar hemma!

Kramar
/ Marlene