2011-10-03

det bästa jag vet.

Vara nära Gud. När mamma köper hem färska fikon. Doften en klar, höstig dag. Gå på Berlins gator med en syster och all tid i världen. Dansa med hela kroppen och hela själen. Somna om. Klottra ner hemligheter i anteckningarna på iphonen. Barn. Komma hem sent när någon tänkt på en och låtit ytterbelysningen vara tänd. Vara skimrande kär i någon som är kär tillbaka. Skratta.
Åka buss ensam med musik och tankar. Second Hand. Ha benen i någons knä. Läppstift. Prata om djupa saker mitt i natten och känna hur allt liksom klarnar då. Frid. Att ha konstig humor. Komma in i en bok och bara läsaläsa tills bokvärlden känns som den mest verkliga. Vara trygg i sig själv. Te i stora muggar.Jesus. Pirr i magen. Prata i telefon med någon man saknat. Känna sig snygg. Sitta på café, länge. Resa bort. Vara älskad. Lovsång. Anteckna i moleskine-block och pastelliga bläckpennor på lektionerna.
Känna sig oslagbar och gå med studsiga steg genom staden om natten. När allt blir bra igen. Stearinljus.Lösa korsord med mamma och pappa i deras säng. Längta. Köra bil och sjunga högt. Komma hem. Sitta vid en eld med bibelskolevänner med bara stjärnor, granar och mörker omkring. Våga. Höstpromenader med Emelie. Ha tid. Blunda mot solen tidig höst eller vår. Fotografera. Granatäpplen. Händer och fötter bruna av sol. Kreativitet. Falla och gråta när det behövs, och någon fångar. Äkthet. Kramar. Att känna att man verkligen lever.

3 kommentarer:

  1. Aaaah, jag gråter typ!! Marlene!! <3 Och det är verkligen sådana saker som är typiska för dig. Speciellt med benen upp i någons knä ;-) Så fint skrivit!

    SvaraRadera
  2. aw, tack! ja, benen i någons knä är typ det bästa! <3

    SvaraRadera