En liten rolig grej är att jag och Annie första veckan åkte på flaket till den här bilen. Det var en sådan häftig känsla att åka där. Känna skumpandet och vinden i håret, höra ljuden och se livet i staden så nära. Sen kom han vi lånade bilen av på det och vi fick en med fler platser istället.
Någon timme senare åkte vi vidare till en man som tydligen hade krokodiler i sin trädgård (inhägnade) och tog betalt för turister som ville in och kolla. Mannen bodde i en en lerhusby med de allra sötaste små barnen. I skitiga, håliga tröjor men annars som barn är mest. Nyfikna, påhittiga och glada. Och mycket intressantare än alla krokodiler i världen.
Så åkte vi igen, längs fattiga gator, svängde in på en parkering och vips så var vi i en annan värld. De rikas värld. Vi slog oss ned vi ett bord omgivet av unga, snygga burundier som firade att det var sommar och fredag. Enda spåret av det vi nyss sett var två små smutsiga barn som tiggde, men snabbt blev bortschasade av restaurangägaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar