På förmiddagen solade jag i trädgården och målade naglarna.
Så gjore vi oss i ordning för att åka på en förlovningsfest. I Burundi är förlovningen nästan viktigare än själva bröllopet. Eller ja, det är väldigt viktigt att ha både en överdådig förlovningsfest och ett överdådigt bröllop. Plus att mannen måste ha köpt ett hus (!) till kvinnan innan de kan gifta sig. Detta resulterar i att många inte kan gifta sig förrän ganska sent då mannen måste ha tjänat ihop en hel del pengar för att ha råd med allt detta.
Själva festen var som ett skådespel. Vi hörde till kvinnans släktingar och vänner och satt på höger sida och väntade. Mitt emot oss stod lika många tomma stolar. Efter mycket läskdrickande kom alla mannens släktingar och vänner. Sen pågick ett skådespel där kvinnans far frågade mannens far vilka de var och varför de kommit dit. Så skickades ordet fram och tillbaka tills de till slut fram att mannens släktingar var där för att anhålla om dotters hand. Inte förrän brudpenningen lämnats fram till brudens far kom bruden in. Då byttes det ringar och dracks traditionell öl ur en stor kruka med sugrör. Sen började det ösregna och vi sprang in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar