Så skrev jag ett inlägg om det bästa jag vet.
Och lyckades bli något som inte är det bästa jag vet, nämligen sjuk. Låg helt utslagen i sängen i säkert en vecka och kände mig typ en centimeter stor.
"Ibland har jag fått tvinga mig upp på vingliga bambi-ben för att gå på toaletten, eller fylla på vatten i kannan. Ja, för druckit en massa har jag gjort. Det ska man ju när man har feber. Men inte ätit mycket alls."
"Varje kväll har jag tänkt "imorgon blir jag nog bra. Imorgon orkar jag säkert gå på en lektion i alla fall", för att vakna på morgonen exakt likadan."
När jag äntligen blivit frisk igen gick jag, Lina, Lovisa, Emelie och Johanna en promenad vid en klosterruin.
Och så simmade jag mycket. Och gick fina promenader på personliga andakten.
En helg åkte jag och bodde hos moster Gunvor och morbror Bernt utanför Norrköping. Jag var med min kusin Anna-Lena på Världens Barn-gala, gick promenader, vilade och mådde bra men fotade inte så mycket.
När jag kom tillbaka till Götabro igen satte upp en massa foton på min vägg
och taggade för att Emelie skulle komma och hälsa på
"Har precis hittat och bokat en billig sista minuten biljett till Emelie, vilket betyder att HON KOMMER HIT IMORGON! Så sjukt glad. Tack Gud!"
Hon stannade hela fyra dagar. Vi pratade, drack te, kramades, var på stan och tyckte om varandra.
På söndagen var vi i kyrkan först och sen på promenad.
Morgonen efter att hon åkt hem hade killarna pimpat hela tjej-huset med uppmuntrade lappar. Gulligast!
Den 26 oktober dansade jag och Maria på onsdagsmötet:
En fredagkväll var jag med ett gäng från klassen och åt pizza och lyssnade på Soulit.
Och sen var oktober i princip slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar